Global

‡ In these countries please contact our distributor

Tänker efter mer, innan byte av förband

Efter att ha deltagit i ett sårprojekt har hemsjukvården i Fredrikstad, Norge, infört nya arbetsrutiner som kan medföra snabbare läkning av såren samt höja livskvaliteten för sårpatienterna.

Under ett år har hemsjukvården i Fredrikstads kommun i Norge, arbetat med ett projekt för att öka kvaliteten på sårbehandlingen och samtidigt sänka kostnaderna. Vi har pratat med sjuksköterskan och akademiska koordinatorn Anne Herwander Kvarsnes som ansvarar för projektet. 

– Vi blev tillfrågade av Smith & Nephew, och ytterligare en leverantör av sårprodukter, om att medverka i ett projekt för kartläggning av sårbehandlingsprodukter. Till en början var vi lite skeptiska och ställde oss frågan om vi då jobbade för Smith & Nephew eller för oss själva? Men vi har bara haft positiva upplevelser av samarbetet och projektet har hjälpt oss på alla möjliga sätt. Vi har satt upp en standardiserad lagerhållning av sårbehandlingsprodukter från olika leverantörer och det har Smith & Nephew inte haft några som helst synpunkter på, säger Anne.

Projektet startade i oktober 2015 med en kartläggning av sårpatienterna. Därefter påbörjades en intensiv upplärningsperiod som pågick under cirka ett år. I kartläggningen var det framförallt en sak som stack ut och som ledningen såg extra allvarligt på.– Den främsta anledningen till att man bytte förband var för att det stod i föreskrifterna att det var dags att byta – man tittade inte på hur såret såg ut. Vi i ledningen tyckte att detta var skrämmande och ett område som vi måste satsa på.


Nytt arbetssätt får patienten att känna sig trygg

Den största förändringen som skett sedan projektet drog igång, är att teamen nu diskuterar sår i betydligt högre grad. – Idag tänker vi efter mer innan vi byter förband, istället för att göra det på ren rutin, säger Anne.

Anne Herwander Kvarsnes

Anne Herwander Kvarsnes är akademisk koordinator för hemsjukvården i Fredrikstad kommun.

I hemsjukvården finns nu 12 sårkontakter som ansvarar för såren och man har även tagit fram en produktpärm med beskrivningar där anställda kan hitta information. Kjersti Sunde Kvame är sjuksköterska och en av sårkontakterna. Hon håller med om att de idag har ett annat synsätt när det gäller sårbehandling.

– Nu har vi lärt oss att såren bör vara ifred i möjligaste mån och vilka förband som passar till de olika sårtyperna. Vi började med att reducera bytesfrekvensen, la på andra förband och upplevde att såren började läka, säger Kjersti och fortsätter:

– Vi har startat egna sårteam som består av en grupp anställda som är särskilt intresserade av sår. Då säkrar vi kontinuitet i behandlingen och patienten kan känna sig trygg med att den som kommer också känner till såret och dess utveckling. Vi märker att såren läker snabbare och att personer som haft sina sår i flera år äntligen blir av med dem. Detta ger en bättre livskvalitet för patienterna och vi får ökad arbetsglädje!

 

Samarbetar med vården

Förutom att bilda sårteam har man infört ett samarbete med vårdcentralerna som ställer diagnoser på såren innan patienterna kommer hem, för att säkra att rätt sårbehandling sätts in.

– Jag har även haft möte med allmänläkare och informerat om vårt projekt, och vi har också ett samarbete med centralsjukhuset i Kalnes som använder samma produkter som det vi har i vårt sortiment. Det fungerar jättebra! säger Anne och tillägger att de nu arbetar på att samordna samtliga vårdinstanser inom kommunen så att patienten får samma typ av sårbehandling oavsett var patienten får vård. 

Under projektet har bland annat delar av Smith & Nephews utbildningskoncept använts. Fokus har lagts på TIME* för värdering och dokumentation av såren. Representanter från Smith & Nephew har också varit på besök så ofta som det krävts.– Smith & Nephews fokus har hela tiden legat på patienterna och på att såren ska läka.

 

Sparar tid och pengar

Vid den första kartläggningen som gjordes hösten 2015 kunde man se att 84 % av kostnaderna för sårbehandling i Fredrikstad kommun utgjordes av vårdkostnader, medan kostnaderna för förbandsmaterial uppgick till 16 %. Detta stämmer också mycket väl överens med vad professor Christina Lindholm kommit fram till när det gäller hälsoekonomi kopplat till sårbehandling. Hon menar att 80 – 85 % av kostnaderna ligger i just vårdtid och sjukhuskostnader för sårbehandling och att det finns tre kostnadsdrivande faktorer som avgör hur mycket resurser som läggs på sårbehandlingen. Faktorerna är:

  • Tiden det tar för såret att läka.
  • Frekvensen av förbandsbyten.
  • Förekomsten av komplikationer (till exempel infektioner).

I skrivande stund har det inte gjorts någon ytterligare kartläggning av projektet. Men det märks tydligt att såren läker snabbare, att bytesfrekvensen av förband har gått ner, att mindre tid läggs på att byta förband och framför allt att patienterna är mer nöjda än tidigare.

– Vid vår första kartläggning la vi ungefär 169 timmar i veckan på sårbehandling. Genom att ändra till ett skift mindre per vecka och patient skulle vi frigöra 43 timmar. Vi är inte riktigt där än, men fortsätter vi att arbeta som vi gör idag dröjer det inte länge förrän vi når dit. När det gäller behandling av sår där vi använder skumförband har vi faktiskt redan uppnått målet! säger Anne.

 

Hemsjukvården i Fredrikstad kommun

Anne Herwander Kvarsnes är sjuksköterska med utbildning inom palliativ vård. Hon arbetar idag som akademisk koordinator för hela hemsjukvården i Fredrikstad kommun.

-  Hemsjukvården är indelad i fyra geografiska områden, där varje område är indelat i ytterligare tre.

-  1600 patienter.

-  650 anställda, varav 12 är sårkontakter.

 

* TIME är ett koncept för strukturerad sårvärdering utvecklat av en internationell advisory board för Wound Bed Preparation; T = Tissue non-viable or deficient, I = Infection or inflammation, M = Moisture imbalance, E = Edge of wound non-advancing or undermined.

Vill du veta mer om hur du kan optimera sårbehandlingen genom användning av avancerade sårbehandlingsprodukter?

Kontakta oss